Spårhundar arbetar med ett av hundens mest imponerande sinnen – luktsinnet. Genom att följa doftspår i naturen eller på hårda underlag kan hunden lösa uppgifter som vi människor aldrig skulle klara själva. Två vanliga spårformer är viltspår (blodspår) och personspår, och båda ställer höga krav på koncentration, uthållighet och noggrannhet hos hunden.

​

Viltspår – träning för eftersök

Viltspår, eller blodspår, är en tränings- och provform som simulerar ett skadat vilt. Målet är att lära hunden att spåra och hitta ett påskjutet djur, vilket är en viktig del i en etisk och ansvarsfull jakt. I praktiken används spårhundar främst för eftersök – att lokalisera skadat vilt som inte fällts direkt vid skottillfället.

Ett viltspår består av en släpa där man droppar blod (ofta från nöt eller gris) längs ett markerat spår i skogen, med vinkelböjar och liggtid. I slutet ligger en klöv som belöning. Spåret kan vara upp till 600 meter långt, och hunden ska följa det i lina tillsammans med föraren.

Används till:

• Träning för eftersök vid jakt

• Viltspårprov för att meritera hundar

• Mental stimulans för alla raser

Vem får delta?
Alla hundar, oavsett ras, kan träna och starta på viltspårprov. Provet används också som merit för att få titeln "Svensk viltspårchampion" (SE VCH), som kräver tre godkända prov i öppen klass.

​

Personspår – hitta människor med hjälp av doft

Personspår är en form av spårning där hunden följer doften av en specifik människa. Spåret kan gå genom skog, över grusvägar, asfalt eller andra underlag – och används både inom hundsport och praktiskt räddningsarbete.

Hundarna lär sig att följa markbunden vittring, dvs. det som människan lämnat efter sig genom hudavlagringar, svett och beröring av vegetationen. Målet är att hitta personen eller föremål som tillhör dem.

Används till:

• Brukshundsport (spårprov i bruksgrenarna)

• Räddningshundar och sök efter försvunna personer

• Mental och fysisk aktivering för hundar med stort nosarbete

Vem passar det för?
Personspår kräver koncentration och vilja att arbeta. Många raser lämpar sig väl – särskilt brukshundsraser som schäfer, malinois, riesenschnauzer, men också raser som labrador, spaniel, och diverse terriers.

​

Skillnaden mellan viltspår och personspår

EgenskapViltspår (blodspår)Personspår

SpårtypBlod och viltdoftMänsklig vittring

AnvändningsområdeEftersök vid jaktBruksprov, räddning, hobby

UnderlagSkogsmark, naturlig terrängVarierande – skog, fält, asfalt

UtrustningSele och linaSele och lina (eller lös hund i viss träning)

LiggtidOfta 3–24 timmar (viltspårprov)Varierande, från färska till flera timmar gamla spår

RaskravAlla raser tillåtnaVissa grenar kräver brukshundsraser.

​

Spårning som aktivering

Oavsett om man siktar på tävling, praktiskt eftersök eller bara vill ge hunden en meningsfull uppgift, är spårning en fantastisk aktivitet. Den stärker hundens självförtroende, koncentration och samarbete med föraren – samtidigt som det är skonsamt för kroppen.